Nu är man äntligen hemma i sitt älskade Norrbotten. Borta bra (brukar ju vara bra, kanske inte denna resa) men hemma bäst. Vet hur mycket min mamma vill att jag ska flytta ner, men tror inte jag skulle kunna flytta från mitt älskade Norrbotten. Det är något speciellt över de, kan inte bara sätta ord på de. Det kände jag i bilen på väg hem efter flygresan. Man fylls med en fridfull känsla i hjärta och själ.

Resan bestod mest av smärta, sängliggande kollat på ekorrar från köksstolen och en jäkla massa sovande. Vågen visar -4kg efter dessa 10 dagar. Jag hann ändå träffa mina bröder och brorsbarn, se bocken för första gången i mitt liv, gosa med underbara Nisse (suget på att skaffa hund blev inte alls mindre)

        

 

 

 

Idag har man arbetat första arbetspasset efter denna ledighet. Med känningar i magen hela dagen så tog jag mig igenom. Fått tagit med mig många mellanmål så har det rullat på ändå. Får ju inte glömma berätta hur underbart de var att komma hem till katterna som hade saknat mig så mycket. Oj vad glade de blev och var som ett plåster på mig hela kvällen. Det som till och med bredvid mig i sängen, inget de alls brukar göra.